Sjukdomar Står hästen stilla och inte rör sig strax efter en ridtur och samtidigt svettas, har den då drabbats av korsförlamning. Muskelsjukdomen uppträder när hästen har utfordrats med för mycket havre och arbetat lite. Flytta absolut inte hästen! Innan vetrinär har kommit. Underlättande: Lägg ett värmande omslag på ryggen eller massera ryggen. Liknande är inflammation i läderhoven. Även denna avkomma beror på kraftig utfordring. (Hästar som drabbas är oftast för tjocka) Sträng diet! En häst som drabbas av läderinflammation är mottaglig för det under resten av sitt liv och får aldrig utfordras för kraftigt. Skador Blöder hästen? I stallapoteket ska det finnas en desifektíonssprej för behandling av färska sår. "Ett gammalt" sår behandlas med sårsalva från apoteket. Var därför extra noga om en underhudsinflammation uppstår om såret sitter på benet. Desificerande bandage kan underlätta läkningen. Om hästen blöder kraftigt, försök behåll lugnet o tänk klart (En häst har mycket mera blod än oss, 50 l eller mera) En häst förblöder inte så fort. Kontakta alltid vetrinär. Haltar hästen Avlast av ben när hästen går (ont) gör att den haltar. Varför haltar den? Man låter hästen trava en bit och tittar på inte bara på benen utan också på huvudet. Om hästen haltar på bakbenen iakttar man även korset. Den haltande hästen bockar med huvudet, dvs den sänker huvudet när den trampar ner på sin hov och höjer huvudet när turen kommer till det sjuka benet. Vid hälta på bakbenet vippar korset på liknande sätt. För att kunna exakt avgöra vilken hov hästen haltar på krävs erfarenhet. De flesta hälta behandlas med värmande bandage eller ingnidning av liniment. För att kyla benen vid hälta eller som förebyggande åtgärd efter en lång ridtur, kan man låta hästen/hovarna i en hink med vatten. Öva först med jämna mellanrum, så den inte är rädd för fotbadet. Förebyggande Genom planerad friskvård kan man förebygga många sjukdomar. I den ingår stelkrampsvaccinerijng. Avmaskar hästen 3-4 gånger per år. (Finns receptfritt och receptbelagt på apoteket. Områden: Vaccinera hästen mot influensa och andra virussjukdomar.
Parasitangrepp eller upprepad diarré
Upprepade diarrétillstånd, vilka kan ha sin grund i infektioner, undermåligt eller olämpligt foder och även tamrparasiter, får också till följd att näringen i fodret och därmed även mineralämnena alltför snabbt passerar tarmen och ut ur kroppen. Brister drabbar då givetvis också skelettet. Det är först när man avlägsnar grundorsaken som skelettförändringar kan fås att läka om de inte är omfattande.
Påssjuka
Virussjukdom där öronspottkörtlarna svullnar upp (samma symtom som människans), kan ibland drabba en hel hästbesättning hårt....Sjukdomen är långvarig och kräver flera månaders isolering. Noggrann hygien är nödvändig och personal som har hand om sjuka hästar bör undvika kontakt med andra stall och ridskolor.
Hästinfluens- smittsam hosta
Det finns 2 typer- båda har ett antal varianter. Hästinfluensa orsakas av virus och sprids lätt. 3 Dagar efter att hästen har smittats, får den feber. Behöver inte vara särskilt hög 38-38,5 grader. Kan stiga upp till 41 grader. Rätt snart uppträder hostan som är rätt torr och skrollande i början. Kvarstår under en - tre veckor. I vissa fall kan hästen vara stel visa slöhet och nedsatt aptit, men många gånger kan den se relativt frisk ut. Låt hästen vila... Annars kan komplikationer tillstöta. Som te lunginflammation, hjärtmuskelskador, svullnader i ben eller i värsta fall - en för tidig död. Om ett fölsto fölar medan hon är sjuk i hästinfluensa får fölet ofta lunginflammation fyra-fem dagar efter födslen....fölet dör oftast vid nio-tio dagars ålder. De hästar som haft denna sjukdom blir immuna. Vaccination finns och räcker ungefär ett år, tänk på att vaccinera mot båda.
Kolik
Smärtor från bukhålan. Orsakerna variera, men de vanligaste kan anses vara kramp i tarmarna, utvidgning av magsäcken, tarmförstoppning, gasbildning i tarmarna, tarmomvridning och livmodersvridning. Diagnos och behandling utförs av vetrinär. Hästen slutar äta. Blir orolig och ser sig då och då åt buken. Gå aldrig nära en kolikhäst. Den kan ofrivilligt sparka pågrund av smärtan från buken. Ibland vältrar den sig ett par varv och reser sig. Andra gånger kastar den sig våldsamt omkull. För det betyder det inte att när en häst lägger sig ner att lidandet är ofarligt. Ta bort allt foder från krubban. Hästen bör ges utrymme så den obehindrat kan rulla sig. Den skall ligga varmt på en halmbädd och täckas med filt. En fullvuxen häst med lindriga symtom kan man ge 12 g mjölksyra i 0,5 l vatten. Innan vetrinär kommer kan man massera hästen på buken. Även massage av öronen kan hjälpa. Vid öronen sitter akupunktru som lindrar buksmärtor vid vidröring. Led runt hästen, det kan få tarmarna att komma i rörelse.
Longera inte dem i snabbt tempo. frestar på hjärtat alldeles i onödan! Tandfel kan också uppge kolik...undersök hästens tänder. Fodret kan vara sjukt, det måste då bytas ut mot friskt fodermedel.
Avmaskning
Det finns flera maskmedel mot olika parasiter (det finns ett antal...mer än 40 olika parasiter). De kan göra stora skador på hästarna, så avmaska några gånger om året....fråga gärna en vetrinär om bra maskmedel.
Ringorm
Smittsam hussjukdom, orsak: trådsvampar, sk dermatofyter. Uppträder i hästens hårrem och ger alltså oftast ytliga förändringar. Olika sjukdomsbilder vid flera hudsvamparter. Tunnhåriga hästar är mest utsatta. Inkubationstid: 4 dagar-sex dagar. Inflammation i huden med åtföljande håravfall. Infekterade partier sprider sig och blir större och större. Hårfällen blir torr och fjälllig och ibland hoptovad. Kan spridas från häst till människa. Vanligaste hudsvampen hos häst. Förebyggning: Varma, fuktiga och smutsiga stall gynnar svampförekomsten och måste åtgärdas. Råttor kan ha en del betydelse och måste bekämpas. Om Ringorm har funnits i ett stall måste man desinfekteras ordentligt efter angripna djur som vistats där. Man bör bränna ströbädden, hudavskrap o d. Hårlösa partier penslas med ringormsmedel, behandlas därefter med A-vitaminsalva. Preparat innehållande etiazol är bra som verksam substans.
Röreslerubbningar orsakade av nervskador
Oförmåga att samordna (koordinera) rörelser kan bara betingat av olika skador och sjukdomar. Detta kallas ataxi....detta är en symtom, ingen sjukdom. Häst vinglar, tar stödsteg, är ostadig i gången osv. Ibland går den omkull. Andra gånger är kanske hållningen på huvud och hals den mest framträdande symtomet om dett har sin grund i en skad i nervsystemet. Förlamningar kan förekomma. Deformerade halskotor trycker på halsryggmärgen. Orsak: Ej ännu känt. Finns ingen behandlingsform, djuret måste tyvärr slaktas. Virus- och bakteriella infektioner i centrala nervsystemet kan ge ataxisymtom och andra röreslestörningar. Finns vaccin
Mugg
Inflammationsprocesser i karleden, dvs kotans baksida. Vanligast på bakbenen. Sträcker de sig upp på skenans baksida brukar de kallas rasp. Orsaker: En del hästar har nedärvd svaghet i i karleden. Huden spricker lätt sönder och blir inflammerad. Hästar som går fuktigt, lerigt och kallt underlag får också lätt mjugg. Mugg uttrycker sig i något ansvälld och ömmande hud, som avsöndrar en vätska som ibland torkar till krustor. Sprickor kan uppstår i huden- förvärrar processen. Så småningom förtjockas huden och vid läkning uppstår tvärgående valkar i den. För med sig klåda....hästen står o kliar sig med den andre hove...sår uppstår igen...Lymfkärlsinflammation kan uppstå. Benen svullnar, hälta kan förekomm, I vissa fall kan hästen få feber och stört allmäntillstånd. Vetrinär måste anlitas snarast, då "blodförgiftning" är stor. Förebyggande: Håll hästens ben rena. Lämpligt att tvätta av dem på kvällen, när hästen gått på lerigt underlag. Hovskägget får inte klippas av. Botemedel: salicylsyrasalva några dagar brukar göra nytta. Därefter kan man ta till fiskoljesalva för att hudensåren ska läkas.
Fång
Utfordringsfång, förlossningsfång och överansträngningsfång. När hästen äter vissa fodermedel bildas i tarmen en giftig gas, vilka sugs upp i blodet. I livmodern kan processer ske om stoet efter fölningen står med kvarbliven efterbörd. Giftiga substanser från tarm eller livmoder påverkar bla blodkärlen i hovens läderhud, uppstår en utsvettning av blodserum eller inflammatoriska processer. Överansträngnïng kan medföra liknande på hoven. Symtom: Oro, feber, ökad puls, svettning, stel gång och värme över hovarna. Vissa tecken på kolik kan förekomma. Hästen försöker avlasta frambenen och skjuter därför fram dem och samtidigt skjuter den bakbenene fram under buken. Syns särskilt vid vändningar. Vetrinärbehandling.
Strålbenshälta
Kroniskt förlöpande sjukdomsstillstånd, härrör från strålbenet och djupa böjsenan samt slemsäcken mellan dessa två. Vanligast hos tunga hästar och ridhästar, drabbar nästa alltid enbart framhovarna. Stegen börjar bli kort, stumt och stickande och hästen försöker sätta tån i marken först. Vid vila brukar hästen avlasta än det ena frambenet. Efter hand uppträder hälta. Är båda benen angripna blir hältan dubbelsidig och därmed svårare att upptäcka. Behandling: Specialbeslag. Plåtgummisbeslag med kort tå och avlastning av strålen har givit goda resultat. Plastbeslag används oftast.
Hovbroskförbening
Vanlig sjukdom hos tyngre kallblodsraser men mer sällsynt hos varmblodshästar. Hovbrosken helt eller delvis omvandlas till ben eller benliknande vävnad, minskas elasticiteten i hoven.
Hovkräfta Kan i tidigt stadium förväxlas med stråröta, men låter sig inte så lätt påverkas av några behandlingar. Vid hovkräfta produceras från strålens läderhud inte normalt utan smörjiga, illaluktande hornmassor. Detta är en allvarlig sjukdom, leder oftast till slakt. Olika behandlingsformer har testats, men är ej tillförlitliga.
Tandproblem
Hästen ser ut som om den står och tuggar Rycker ner huvudet om man tar tyglarna Flyttar bettet fram och tillbaka i munnen (betyder att den har krokar på tänderna) Häst som dreglar i boxen-ser ut som om den blåser såpbubblor Rynkar ansiktet och låter tungan hänga ut Ta för vana att se på din häst med nya ögon så upptäcker du om någonting inte stämmer Tappa foderrester, för att den har ont i munnen vilket leder till att den inte kan tugga fodret ordentligt Inte vill bli tränsad Inte vill ta bettet vid ridning: hästen kastar med huvudet och tar inte stöd ordentligt Har dålig andedräkt (kan tyda på tandböld) Äter långsammare, men visar för övrigt inte tecken på sjukdom Kontrollera halsen och ryggen Tävlar hästen regelbundet, kan du låta kontrollera din häst av en välrenommerad "ryggexpert" var sjätte vecka tex hopphästar Ridhästar bör undersökas en gång om året. Att hästen stegrar sig kan vara tecken på besvär framför sadeln Bockar hästen kan det vara tecken på besvär bakom sadeln. Hästens höfter kan vara sneda. Tittar man på benet på båda sidor kan man kanske upptäcka en skillnad. Kan ha nackproblem om hästen rör sig stelt Om en häst alltid är sådan, kan det bero på grund av något besvär. Om en häst inte ser ut eller rör sig som man förväntar sig med tanke på rasen bör man fråga sig varför. Finns kvackare, försäkra dig om en ansedd ryggspecialist.
Smärtsymptomens kännetecken
Sätter upp huvudet så det blir svårt att tränsa Flyttar sig längst in i boxen när man kommer med sadel och träns När sadeln läggs på, spänner sadeln eller tas av:
Svankar i ryggen Sparkar och biter Ryggar undan Stegrar sig Står inte stilla vid uppstittning Går inte framåt Vägrar flytta sig Bocka Vara olydig Högt huvud, sänkt rygg och utan att skjuta på med bakdelen Rusar iväg både vid markarbete och mot hinder Vägra gå på tygeln Ignorerar bettet Skena, drar iväg Gillar inte hoppning, närmar sig hindret genom att vägra, olydnad, kastar sig över hindret sedan rusar iväg på andra sidan. Vägra på hinder Bocka efter hinder Ta små steg före avhopp mot ett hinder Skutta över hindret istället för att ha flyt i ansatsen Ta små steg, kan betyda ömmande hovar Gå i korsgalopp Röra sig orent tex vid hörnpassering eller på volten Spänd och oenergisk i gångarterna Hästar är förvånansvärt tåliga varelser och finner sig ofta i obehag. Obehaget kan därefter gå över till smärta och toleranströskeln överskrids, hästens enda sätt att tala om för ryttaren och ägaren att den har ont är att uppföra sig riktigt illa. Vi ger medicin utan att ens fundera över orsaker till felet.